Som ni alla säkert anat har vi konstaterat att man gjort fel i monteringen av vårt hus. Och för maken och mig är det då självklart att man i ett sådant fall gör om och gör rätt. Det verkar dock inte riktigt vara så i bygget av vårt hus utan bygget fortskrider trots att vi önskat att man stoppar, stannar upp och analyserar. Vi har ont i magen, känner oss ledsna och otroligt oroliga. Och faktiskt överkörda, just eftersom att vi pekat ut ett fel och det känns som det inte tas på allvar.
Mest av allt skulle vi önska att vi fick höra när felet skall åtgärdas. För vi har konstant ont i magen av denna tystnad. Det känns som om vi inte tas på allvar och att man mest av allt bara vill glömma bort att huset är felmonterat.
Det kanske inte är så, vad vet jag…det kanske görs världens utredning just nu. Jag kanske har fel i all min oro och alla mina känslor. Det kanske just nu görs en stor plan om hur vårt hus skall gå från ett felbyggt misshandlat hus till ett fantastiskt förstklassigt bygge. Men det känns ju inte så när det är tyst och arbetet fortskrider.